Jag vet inte varför, men Pernilla Andersson är en sådan som jag har hört talas om, många gånger i många sammanhang. Men jag har aldrig självmant lyssnat på henne. Ska jag vara helt ärlig fick jag söka upp henne på Spotify för att se vad för låtar hon gjort.

Efter att ha läst papperna om henne samt lyssnat på hennes musik så är jag faktiskt riktigt imopnerad och undrar varför jag inte lyssnat på henne tidigare.

Foto: Linda Åkerberg/pernillaandersson.com

Pernilla, om du skulle beskriva din låt, hur skulle du då beskriva den?
Det är en typisk Pernilla Andersson låt. Lite tågluffarkomp i moll. Om man har hört mycket på Jonnhy Cash och Nina P som jag har gjort så tror jag inte att det ligger jättelångt ifrån det, bara att den här är mer mollig.

Om låten var en färg då? Vilken färg skulle den då vara?
Havsblå kanske... Ja, havsblå!

Pernilla, som under hösten hunnit med TV framträdanden i bl.a. Världens Barn galan på SVT och nu senast i filmen Cornelis där Pernilla spelar och sjunger som Ann-Louise Hansson, tyckte att det nu var dags att ta sig mod till att vara med i ”landets största TV sammanhang”.

Jag frågade lite om hur hon kände för Melodifestivalen och om hon har velat vara med tidigare.
- Jag har varit för blyg för att vara med tidigare. Men efter att Salem al Fakir var med förra året och det gick så bra för honom, samt att han hade en väldigt bra låt, så tänkte jag att jag kanske också skulle platsa där.

Det låter som en bra inspirationskälla till att delta i Melodifestivalen.
En sista fråga då, om du skulle vara ett djur i Schlagerzoot, vad skulle du då vara?
Jag skulle vara ett lodjur eftersom de är väldigt skygga.

Jag tycker då inte att Pernilla ska vara skygg och blyg om låten liknar henens tidigare musik. Gillade man Salem i år så är chanserna stora att man har Pernilla som en utav sina favoriter nästa år!